För läraren

Introduktion

Detta arbetsmaterial består av åtta korta filmer som tillsammans skildrar vardagliga situationer, känslor och relationer. Vi får följa Noor, Isak, Amanda och Love i skolan, hemma och bland kompisar – i möten där de ibland känner sig trygga, ibland osäkra, ibland frustrerade eller glada. I arbetet med filmerna börjar eleverna med att utveckla sin förståelse för filmens innehåll genom att arbeta med ord och begrepp, tolka budskap, uttryck och kroppsspråk, och sätta ord på det de ser och hör. Detta språkliga arbete ger en stabil grund som gör det lättare för eleverna att följa handlingen och förstå filmens teman. Det är genom filmernas teman som eleverna kan möta frågor om identitet, tillhörighet och normbrytande beteende.

Genom de olika övningarna tränar de på samarbete, empati och perspektivtagande. I strukturerade modeller får alla elever komma till tals, lyssna på varandra och bygga vidare på andras tankar. På så sätt utvecklar de både sin språkliga förmåga och sin sociala förståelse — något som bidrar till positiv gemenskap, trygghet, förståelse och ett klimat där eleverna vågar uttrycka sina känslor, erfarenheter och idéer.

Hur lektionshandledningen är uppbyggd

Arbetet med varje film fokuserar på både förståelse för filmernas innehåll och samarbete och positiv gemenskap.

GEMENSAMT SYFTE - Förståelse och gemenskap

Arbetet syftar till att eleverna ska:

• utveckla språklig förförståelse för ord, uttryck och situationer
• tolka multimodala uttryck såsom blickar, kroppsspråk, tonfall och undertext
• träna aktivt lyssnande, samarbete och samtalsfärdigheter i strukturerade former
• kunna uttrycka tankar, känslor, behov och perspektiv
• förstå hur känslor, relationer, motivation och gruppdynamik påverkar karaktärerna
• fördjupa förståelsen för karaktärernas känslor, val och relationer och koppla dem till egna erfarenheter
• utveckla empati, perspektivtagande och förmågan att tolka både ord och icke-verbala signaler
• öva på att uttrycka egna behov, sätta gränser och säga ifrån på ett tryggt sätt
• reflektera kring teman som vänskap, mod, stress, motivation, pengar och vuxenstöd
• stärka gruppens trygghet, samarbetsförmåga och förmåga att prata om känslor och sociala situationer
• utveckla språklig förförståelse för ord, uttryck och situationer
• vidareutveckla muntliga och skriftliga resonemang i en trygg och stödjande atmosfär

Fokus är att stödja språk, tolkning, kommunikation och förståelse av filmens innehåll.

Vi menar att ett sätt att uppnå detta är genom socialt lärande och kooperativa strategier. Det hjälper eleverna att lära sig samarbeta på riktigt, att lyssna, turas om, förklara, ställa frågor, lösa problem tillsammans. Alla får bidra till att bygga positiva relationer, genom trygga och inkluderande grupper där alla får prata och delta. Övningarna kan också bidra till att bredda sociala grupper. Det ökar delaktighet och engagemang där roller och tydliga strukturer gör att fler vågar och vill delta. Dessutom bidrar övningarna till studiero. Reglerade turtagningar och fasta instruktioner skapar lugn och fokus.

INNAN FILMEN

• Ord- och begreppsgenomgång
• Oavslutade meningar (EPA) – Den här aktiviteten är valbar och behöver klickas fram. Den öppnas när du trycker på pilen.

EFTER FILMEN

• Expertgrupper
• Värderingsövningar – Det finns tre olika i stigande svårighetsgrad.
• Kloka Pennan
• Exit-uppgifter

Lektionsövningar

Här finns instruktioner för de olika övningarna som återkommer i arbetet med varje film.

Ord och begrepp

Genomgång av ord och begrepp av läraren. Här får du gärna arbeta med begreppens betydelse, motsats och sammanhang.

Oavslutade meningar – Den här övningen är valbar.

Eleverna arbetar enskilt → par → helklass. Läraren sammanfattar 3–5 exempel i helklass. I den gröna boxen nedan finns ett exempel på hur du kan klicka fram exempelmeningarna för avsnittet.

Klicka här för att se meningarna

• När jag säger ”whatever” betyder det egentligen att…
• Jag och min kompis hänger nästan jämt när…
• Jag känner för att vara själv när…
• När någon föreslår att vi går till kiosken tänker jag…
• Jag skulle vilja skippa honom/henne när…

Avsnittet i bilder

Vad tror vi händer på de här bilderna?

Läraren går igenom vad vi tror händer på bilderna, antingen i helklass, eller enskilt → par → helklass.

Expertgrupper

Klassen delas in i 5 eller 6 expertgrupper (3–4 elever i varje).

Varje grupp får en fråga att arbeta med. Ibland är frågorna färre än grupperna. Då kan två grupper jobba med samma fråga.

Gruppen ska diskutera sin fråga och sedan göra en kort muntlig sammanfattning på 2–3 meningar.

När alla expertgrupper är klara samlas alla i helklass och berättar sina sammanfattningar. Under redovisningen kan de övriga eleverna ställa följdfrågor.

Värderingsövningar

Tre olika svårighetsnivåer beroende på vad som passar klassen.

Värderingslinje

• Gör upp en linje med tejp eller lägg ut lappar med sifforna 1-6.
• Läraren läser ett påstående.
• Eleverna ställer sig där deras åsikt passar.
  I början av linjen eller nr 1 = Håller helt med, mitten eller vid nr 3 = Håller kanske med, och i slutet av linjen eller vid nr 6 =Håller inte med. Det går också bra att ställa sig längre åt det ena eller andra hållet på linjen eller på siffrorna 2,4 och 5 och berätta hur man tänker.
• Eleverna har rätt att byta plats om de ändrar sig.

Ja- Nej- Kanske

• Läraren lägger ut tre lappar (A4) i rummet som det står Ja, Nej eller Kanske på.
• Läraren läser upp påståenden.
• Eleverna väljer om de tycker Ja, Nej, eller Kanske och går och ställer sig vid den lappen.
• Eleverna har rätt att byta plats om de ändrar sig.

Heta stolen

• Eleverna sitter i ring på varsin stol och en extra stol ska finnas i ringen som är tom.
• Läraren läser ett påstående.
• De som håller med (tycker ja) byter stol.
• De som tycker nej sitter kvar
• De som tycker kanske sitter kvar med armarna i kors på bröstet
• Är man ensam om att hålla med (tycka ja) så finns det alltid en stol att flytta till.
• Eleverna har rätt att byta plats om de ändrar sig.

Fyra hörn

• Läraren läser upp ett påstående eller ett dilemma
• I rummet finns fyra hörn, och varje hörn har ett alternativ (t.ex. Håller med, Håller inte med, Vet inte, Öppet hörn – eller mer specifika svar).
• Eleverna går till det hörn som stämmer bäst med deras åsikt.
• När alla elever valt ett hörn får de kort berätta varför det valt att stå just i det hörnet. Eleverna kan också först diskutera i smågrupper och föra fram hur tankarna går.
• Eleverna har rätt att byta plats om de ändrar sig.

I den gröna boxen nedan finns ett exempel på hur värderingsövningarna presenteras i lektionerna. På knapparna "Extra påståenden" och "Hörn - innehåll" kan läraren klicka upp ytterligare påståenden eller visualisera alternativen.

Värderingslinje

Påståenden

• ”Det är okej att behöva egen tid.”
• ”Det är svårt att säga nej ibland.”
• ”Jag förstår Noors känsla av att vilja vara själv.”

Ja- Nej- Kanske/Heta stolen

Påståenden

• ”Jag har velat vara själv ibland.”(Som Noor)
• ”Jag har sagt ’whatever’ fast jag menat något annat.” (Som Noor)
• ”Jag har varit med om att vuxna inte förstått vad jag känner.” (Ellen & Ali i hallen.)

Extra påståenden

×

Man måste alltid göra som sina kompisar för att få vara med.

Det är okej att ändra sig även om man först har sagt ja.

Man kan vara en bra vän även om man säger nej.

Det är alltid fel att säga nej till en vuxen.

Det kan kännas jobbigt att inte bo med sina biologiska (”riktiga”) föräldrar.

En familj måste vara mamma, pappa och barn.

Man kan känna både saknad och trygghet samtidigt.

Om en kompis är intresserad av någon som känns fel, ska man säga något.

Det spelar roll om den man är kär i är flera år äldre.

Fyra hörn

• Noor har svårt att säga nej. Varför har Noor svårt att säga nej till sina kompisar?
• Att inte bo hos sina föräldrar. Hur kan det kännas för Noor att inte bo med sina föräldrar?
• Amanda är intresserad av Abbe. Noor är orolig över att Amanda träffar Abbe, vad ska Noor göra?

Hörn - innehåll

×

Noor har svårt att säga nej. Varför har Noor svårt att säga nej till sina kompisar?

Hörn 1. Hon vill inte göra någon ledsen.

Hörn 2. Hon är rädd att inte få vara med.

Hörn 3. Hon kanske inte vet hur man säger nej på ett snällt sätt.

Hörn 4. Egen tanke.

Att inte bo hos sina föräldrar. Hur kan det kännas för Noor att inte bo med sina föräldrar?

Hörn 1: Bra och tryggt.

Hörn 2. Sorgligt.

Hörn 3. Förvirrande.

Hörn 4. Egen tanke.

Kloka pennan

• Eleverna arbetar i par där en förklarar vad den andra ska skriva.
• De ska få två olika uppgifter med frågor, båda kopplade till filmens handling.
• Elev A förklarar sitt svar till frågan i uppgift 1 → Elev B skriver ordagrant.
  Elev B förklarar sitt svar till frågan i uppgift 2 → Elev A skriver ordagrant.

För elever som behöver mer stöd:

• Ge förklararen en lista med punkter att läsa upp.
• Låt skrivaren fylla i meningar med luckor.
• Låt eleverna rita vad som händer före det de skriver.

För elever som behöver utmaning:

• Be dem använda två ord från filmen i sin förklaring.
• Be dem lägga till ”vad tror du händer sen?”.

På knappen "Frågor med stöd" kan du visualisera uppgiftens steg för eleverna.

Exit

Eleverna skriver två meningar och lämnar in vid dörren.

Extra material

Det finns material som främjar fördjupning och samarbete i form av Upp till oss! spelet, tidningsprojektet och flera värderingsövningar.

Spelet kan användas både som ett färdigt spel och ett projekt där eleverna kan vara delaktiga i att forma spelet. Efter de 9 lektionerna kan det passa bra att jobba vidare med de tankar som dyker upp från alla lektionerna, plus ”det egna avsnittet”. Tidningsprojektet passar bra om man vill jobba vidare med vad hände sen. Det kan ske vid sidan om lektionerna eller under en senare termin.

Längre ner kan du ladda ner en mapp med bilder på karaktärer och miljöer, en mapp med bilder till spelet och ett dokument med instruktioner till spelet, tidningsprojektet och värderingsövningar.

Upp till oss! - Spelet

Syfte och användningsområde

Syftet med Upp till oss! Spelet som projekt är att, genom samarbete med olika delmål, skapa ett spel utifrån en struktur. Hur mycket struktur som finns från början går att anpassa så att projektet kan fungerar i flera nivåer. Självklart finns allt så att spelet kan användas som det är som färdigt spel. Det måste inte vara ett projekt, eller så kan det användas först som färdigt spel för att sen byggas om i projekt.

Målgrupp

Projektet och spelet är anpassningsbart inom de flesta åldrar från mellanstadiet och uppåt.

Tidningsprojektet

Syfte och användningsområde

Tidningsprojektet syftar till att gruppen ska få en större gemensam uppgift där de tillsammans skapar en större slutprodukt som de behöver samarbeta kring för att lösa. Uppgiften passar till exempel till Svenska och Samhällsorienterande ämnen. I Tidningsprojektet får gruppen ha dialog om bland annat ömsesidigt engagemang, delat åtagande och delad repertoar. De får också uppleva att deras olika roller behövs för att klara uppgiften.

Målgrupp

Främst för äldre elever och grupper där flertalet har förmåga att planera en arbetsprocess och jobba självständigt med steg. Uppgiften kan anpassas genom att läraren gör olika stor del av planeringsarbetet, tex ger eleverna olika mycket stöd i arbetsbeskrivningar i de olika rollerna.